torsdag 27 december 2007

jag är inte det _minsta_ mörkrädd längre.
det här är första gången jag kan säga det helt ärligt.

tisdag 25 december 2007

God Jul

all I wanted for xmas was joy.
i år kom julen med ångest och skräck. jag kände en krypande rädsla precis innan jag öppnade vissa paket, och det visade sig vara en riktig känsla. en liten rädsla för vad julhälsningen skulle säga, och vem den skulle komma ifrån.
jag fick paket från en bit härifrån... när jag öppnade det kändes det som om ngn stoppade en kniv i magen på mig och vred om, det blev värre och värre ju längre jag kom i mitt pappersrivande. trots det, så öppnade jag hela paketet. jag läste julhälsningen som fick mig att önska att jag inte förstod svenska, och jag rev upp pappret. jag våndades över att vända på innehållet för att se vad det var på framsidan. en isande känsla gick igenom mig när jag såg, just för att jag just hade fått ngt som betydde mycket för mig på många sätt.
igårkväll, när jag gick för att sova, visste jag inte vart jag skulle ta vägen. jag fick panik när jag låg där och vände på mig samtidigt som jag drog täcket åt alla håll. jag hoppade ur sängen och gick och hämtade Bon Jovi - Keep The Faith och satte igång cd-spelaren. jag kom på mig själv med att stryka längst med det varma elementet med högerhanden. en varm, stabil, men ändå mjuk form. en liten, lugnande tröst.

det här var den mest obehagsfyllda julen jag kan minnas. hoppas att jag inte får en sån igen.
god jul.

fredag 21 december 2007

tack björn!

jag har, enligt mig för tillfället, en mkt snäll chef. jag hade feber när jag kom till jobbet idag, och det blev bara värre. jobbade egentligen 11-20, men vid strax efter 16 ropades jag bort till kontoret, fruktade det värsta (side-salladen kunde vara slut);
där står chefen Björn och ser bekymrad ut. han undrar hur jag mår, och jag säger att jag inte mår så väldans bra. fortfarande febrig. han ser glad och trevlig ut och firar av ett väldans colgate-smile, samtidigt som han kläcker ur sig vad man vill höra av alla chefer då och då!
- jamen då är det väl bäst att du får gå hem då, så tar vi hand om jobbet så du hinner vila upp dig, speciellt nu när det snart är jul och allt!

jag blir lycklig i hela kroppen och slappnar av lite för första gången under dagen. björn ropar dit daniel, min arbetsledare för dagen, och frågar om han kan undvara mig för han tycker att jag borde få gå hem och ta det lite lugnt.
daniel tappar hakan rakt ner i hamburgaren han bär i sin vänstra hand.
daniel har aldrig hört något liknande.
han stammar fram att om det är okej för björn så... och björn säger att det är ju senioren daniels beslut.
mitt huvud twitchar fram och tillbaka så snabbt att jag nästan misstänker att jag börjar utveckla seriösa ticks därinne vid kontoret på mcD.
daniel tittar förvirrat på schemat, och hackar fram att oj nej nu ja... ojoj, vi måste.. jag måste.. men om.. ngn måste stanna där till 20.. jag..
- jamen det ser du till att lösa daniel, så att E får gå hem och ta det lugnt. seså, räkna kassan så ordnar det sig. har du fått din julklapp förresten?

tack björn för min fina fondue-gryta med tillhörande marshmallows och mörk choklad! jag får nog hål i tänderna imorgon.

tisdag 18 december 2007

jävla fucking satans retarded ass- mcdonalds.

idag fick jag veta att lönen räknas från 1a - 30/31a varje månad, sen utbetalas den med en månads förskjutning. det är ett jävla skitsystem.
hur fan ska jag nu kunna quitta jobbet och dra till österrike? fy fan.

jag (01:23):
jag är deprimerad och jag hatar världen, fast mest hatar jag mcdonalds.
jag (01:24):
de tänker ge mig högre status. arbetsledare är det tänkt. jag fick lämna tillbaka min "under utbildning"-skylt idag, jag fick inte ha den mer för jag är för bra.
Nicke (01:24):
och du hatar dom för det?
jag (01:24):
jag tänker kräva en fet löneförhöjning om jag ska bli skiftledare utan att kunna ngt.
jag (01:24):
jävla sadister. de tänker ge mig utbildning i allt.
jag (01:24):
och sen ett jävla bra betyg.
jag (01:24):
fan för dem.
Nicke (01:25):
ja jag förstår dig verkligen ;P
jag (01:25):
tack.

tisdag 11 december 2007

nu börjar jag förstå vad jag behöver. jag behöver sysselsättning dygnet runt! det visste jag halvt förut, men det blir tydligare och tydligare.
kom hem från jobbet kl 2.30 ungefär imorse. jag var lite slö i kroppen, inget värre än så. jag tycker bra om den här känslan..

inatt när jag kom hem (efter att ha cyklat hem) så åt jag:
1 styck kanelbulle, djupfryst
1 piggelinglass, medans jag väntade på..:
2 rostmackor med skagenröra och gurka

nu ska jag ta mig en pizzabit. vi hörs.

måndag 10 december 2007

knivslagsmål i halmstad

det är en sjuk värld vi lever i.

igår var jag i halmstad, inte helt spontant utan av en anledning. jag trivdes bra.
kvällen avslutades på ett sätt som jag inte gillade, när jag och P gick ut från puben så hade det varit stort knivslagsmål alldeles utanför ingången. jag såg en blodig kille ligga på gatan utan att röra sig och jag fick P att följa med därifrån snabbt. vill inte bli inblandad.
http://www.hallandsposten.se/artikel.asp?oid=282355

det här påminde mig om en grej som hänt. det är sorgligt att världen vi lever i har så mkt sånt här pågående, jag tycker inte alls om det.

tisdag 4 december 2007

jag började dagen med att öppna dörren, iklädd extremt pösiga mjukisbyxor och med kuddränder på högra kinden. detta efter att posten-snubben ringde på dörren kl 08.32.
undrar vad den här dagen har att komma med.

måndag 3 december 2007

han ville ha en big mac

vi lever i en mycket sjuk värld.
jag kom hem från österrike igår eftermiddags, vid 13-snåret. bussen rullade in på kruthusterminalen efter ett långt och lyckligt resande där vi till och med fick chansen, på bussen, att blicka tillbaka på vår fina resa. mer om den kommer jag skriva när jag har mer ork, just nu går jag på tomgång och håller på att dö på plats.

blev ringd igårkväll av donken, så jag gick upp och jobbade 11.15-19.30 idag. det märktes att min uppmärksamhet lackade efter 10 sömnlösa nätter; när en stor familj beställde så frågade jag som avslut vad damen bredvid mamman ville ha. HAN ville ha en big mac & co.
jag slant och tappade en cola över min arbetskompis' byxor. hon vart sur.
glömde ta betalt.
glömde att jag fick heta mitt riktiga namn, och presenterade mig som ngt annat.

all in all, en ganska händelselös dag. jag trivs.

onsdag 21 november 2007

all I want for christmas

all I wish for right now are the sweet nights around christmas time. the white, powdery snow outside my windows, glimming and glistering in the dimmed lights of the street lights.
solid walls, days with no sunlight, where the suns never even seems to rise, and my red, softly streamed guitar. the silent sound of my sisters breath, in the dark at night, mixed with soft tones from the guitar.

my lovely freedom. I just wish I could få en lugn stund, en lugn, skön avslappande månad. trots jobbstress och blöta sockar vill jag one single easygoing month, where I can relax tills jag inte behöver det på länge igen.
det värsta jag kan tänka mig just nu är att inte kunna hantera mina känslor, because I know I have a hard time dealing with myself. lately, I've been thinking far too much, which I partly wish I wouldn't, but still am glad too. om jag inte hade tänkt, då hade jag mått värre om jag hade sparat det igen tills jag var ensam och ingen kunde lägga sig i. I want someone to interfere, though I still want my privacy. very hard to explain, but even harder to understand, especially if you haven't been through it yourself.

all I want for christmas is joy and love.

tisdag 20 november 2007

I am an addict for addictions.
mitt nya ord är weblog.

stubbe. regn, vit himmel, fuckad dator. går till datorn där nere, där installeras det, men skiten har inget uttag för mic. jag hatar hatar.
kryper på knä för mina datorer så länge. för länge, skulle aldrig någonsin göra det för en människa. nej
min stora krukväxt ser ut som ngt taget direkt från växthus,. kylskåp- och den är fin bredvid sängen.

syrran sov hemma här inatt och jag fick känna samma som jag brukade känbna när hon alltid bodde i rummet bredvid trygghet
jag satt inne hos henne flera timmar, hon ville sova vid 23.30 flör hon har skolan idag, jag stannade till två. hon sa att jag inte fick gå förrän jag var färdig, och jag spelade in på datorn spelade in mycket massor. hungrig.
satt med gitarren. katten genom dörren, sa "hej sötnos" syrran undrar vad jag säger. ho nser katt lockar påden och kissen hoppar upp och ligger på vita oklädda täcket hela natten
varje gång jag ser honom spinner han i ljuset från dataskärmen-
malin sover och sover
jag slutar spela gitarr hon vaknar till och ber mig spela nothing else matters
jag spelar den och sjunger om och om igen tills hon är helt borta och sover lugnt med katten på det vita täcket syrran har två täcken.
lägger ner gitarren och stänger av datorn, klappar kisse godnatt och säger ut i luften till syster yster
sover vid 4, upp 7, tandläkaren stressa stressa
sterilt.
jag hatar tandläkaren . hon var snäll, gäst på jobbet igår. jag tycker om henne.
hatar sterilt, hatar vita väggar och stark lampa i ögonen, flourlackning

jag ska handla och laga mat. jag vill ha wok. 12.50 - 12.58

måndag 19 november 2007

I love my job.

all work and no play makes her a dull girl.
all work and no play makes her a dull girl.
all work and no play makes her a dull girl.
all work and no play makes her a dull girl.
all work and no play makes her a dull girl.
all work and no play makes her a dull girl.
all work and no play makes her a dull girl.
all work and no play makes her a dull girl.
all work and no play makes her a dull girl.
all work and no play makes her a dull girl.
all work and no play makes her a dull girl.
all work and no play makes her a dull girl.
all work and no play makes her a dull girl.
all work and no play makes her a dull girl.
all work and no play makes her a dull girl.
all work and no play makes her a dull girl.
all work and no play makes her a dull girl.all work and no play makes her a dull girl.all work and no play makes her a dull girl.all work and no play makes her a dull girl.all work and no play makes her a dull girl.all work and no play makes her a dull girl.all work and no play makes her a dull girl.all work and no play makes her a dull girl.
all work and no play makes her a dull girl. all work and no play makes her a dull girl. all work and no play makes her a dull girl. all work and no play makes her a dull girl. all work and no play makes her a dull girl. all work and no play makes her a dull girl. all work and no play makes her a dull girl.

lördag 17 november 2007

I'm a fucking addict for food!

yesterday I didn't go to sleep. I know I should've, but I simply couldn't. kept myself busy doing things instead.
the alarm clock next to my bed turned to 6.15 a.m. my eyes turned wide and I lost balance.
I sometimes loose track of time and space, this was one of these days. my back hurts, my head spins, and I've gotten some sort of a rush which keeps my body pumping with adrenaline and endorphins, whilst I am far too tired to run around. therefore this turns into a somewhat soothing feeling which makes my brain think I've had a good boose.
my drinking habits are fairly rare and light. this is a plentiful substitute!

I had to get up 7.00 a.m to get in time for work, I knew that.
I hated that.
I knew, that if I got to bed I wouldn't get up again on time, so I trusted my extreme need for food.
I told myself that I only could have breakfast if I got up within 5 minutes after the wake up call.
I got up.

45 mins of sleep. I've got a cold. I'm shit tired.
my own centences don't make sense.
and I need to write in english.

I can't stop touching myself.

fredag 16 november 2007


HEUREKA! I've finally calculated the hair combination for kings!

söndag 11 november 2007

just nu, det jag tycker bäst om med den här förbannade jävla sidan är mitt lösenord till den.

ska nog radera.
tata.

dag.

SEB! :D

idag är dagen då allvaret drar igång. jag jobbar min allra första arbetsdag på min heltidstjänst på McD! spänningen är olidlig; kroppen darrar, sinnet vibrerar! varenda cm av min hud är medveten om känslan av jobbkläder mot nyduschat skinn..

nu ska jag skapa lite musik.

torsdag 8 november 2007

cut lose, footloose

I'm all over my ears över dagen.
jag har inte bara skapat min allra första ovän på mitt allra nya jobb sen 3 dagar tillbaka, jag har DESSUTOM varit och sett förhandsvisningen (finare ord för genrepet, dvs platsen för misstag) av musikalen Footloose.

den var väl värd mitt odd samtal med en telefonsvarare, trots att den var amatörmässigt omgjord till svenska. det var, ur framförandets synvinkel, inte amatörmässigt. dock var ljudsättningen _sisådär_.
hats off för ljussättningen! skickligare har jag sällan sett. scenarbetet sköttes mkt diskret och smidigt, då detta var minimalistiskt och ordnades till stor del genom att skådespelarna flyttade de få rekvisita som användes.

jag känner mig ganska okej.

måndag 5 november 2007

random

blogg är ett av de fulaste orden i svenska världshistorien. vi anammar detta ord bara för att vi är simpla wannabe-pojkar och flickor, och konceptet "VI" gör mig riktigt deprimerad.

inget ont om olika sorters människor, men jag har väldigt svårt för Pappa-Bjuder-Äckel, såna med halvlång frisyr som de, varje morgon, vaknar och häller smält smör i, gojsar runt det lite äckligt och sen drar fingrarna bakåt igenom det för att få en lagom ofräsch "tunnel"look på sin kotlettfrilla.
visste ni förresten att kotlettfrilal nu är ett godkänt svenskt ord? det har snart ersatt bakåtslick i mitt ordvokabulär, jag utökar det varje dag.

idag, min första dag på nya jobbet, bad mig handledare mig att gå fram till personaltjejen i keps och fråga henne om hon är alkis-malin.
jag har hamnat helt rätt.

mat gör mig illamående.

gårdagskvällen var en plåga. jag somnade sent sent och drömde massor, konstiga drömmar till höger och vänster.
åt ingenting igår. drack ingenting. allt gjorde mig illamående.
jag vaknade 4. somnade 6. vaknade 10, somnade 12. vaknade 13.17, höll på att försova mig till min första arbetsdag på donken. jag började 15.00.
jag åt ingen frukost, allt som hade med mat att göra fick mig att må illa. åkte till jobbet, mcdonalds. bara fettstanken fick mig att vilja vända om.
jag kom i tid, bytte om, fick en namnskylt med någon annans namn eftersom mitt inte fanns. fick en bunt böcker med överflödigt info om att jag ska le och vara trevlig, och att maten måste serveras utan snusk i köket. läste. skolades in i kassan, gjorde fel på fel på fel på fel på fel. lärde mig rutinerna någorlunda, missade massor av ggr och fick be handledarn om hjälp.
I fucked up.
han sa att jag var duktig för att vara nybörjare.
jag räknade min kassa och gick.

jag hade 1 kr för mkt.

söndag 4 november 2007

här kommer äntligen hösten med all sin depression.

jag vill inte att det ska vara så, jag vill inte tro på det. jag är så rädd just nu, det var länge sen jag kan minnas att jag var så rädd. livrädd. och jag vill ut ur det här.

fredag 2 november 2007

jag önskar så innerligt att allt bara var enkelt.
jag hade ångest idag från det jag gick upp, trots att jag mådde så bra igår. tänk vad ett enda litet sms kan göra.

jag vill inte mer, make it stop.

tisdag 30 oktober 2007

nu är domedagen här!

nu stänger jag snart ner datorn och pluggar ur kontakten! jag ska måla de två andra väggarna i mitt rum så att de blir klara, sen måste jag göra ytterligare ett lager innan jag startar datorn igen.
hoppas att jag inte tänker för många tankar innan proceduren är färdig.

måndag 29 oktober 2007

elin's mamma

elin är fortfarande i californien.
elins mamma är fortfarande het och med på topplistan när det gäller samtalsämnen.

Elin (19:12):
vad ar min mamma?
jag (19:12):
en mupp
-----elin flinar (camview)-----
Elin (19:12):
jag menade
Elin (19:12):
VAR ar min mamma?
jag (19:13):
i duschen, jag beklagar.. du vet det är inte alltid man kan hålla sig o-svettig när man håller igång som jag och hon
jag (19:13):
ska jag gå och hämta henne?
jag (19:13):
;)
Elin (19:14):
men jag fattar inte
Elin (19:14):
varfor ar inte du dar med henne?
jag (19:14):
det var jag, men hon klarade helt enkelt inte mer, hon har träningsvärk på utvalda ställen
jag (19:15):
tänkte göra återkomsten, tappar upp ett varmt bad just nu ;)
Elin (19:15):
min mamma klarar allt, okej?
-----elin's ansikte ser offendat ut-----
jag (19:15):
jag tror dig absolut, men då får jag fråga..
jag (19:15):
n'r du nu känner henne rätt väl, menar jag..
jag (19:16):
hur ställer hon sig till sånt som "utomhus på en filt"? t ex. stjärnklar himmel och sånt där..
jag (19:16):
(och grannar med filmkamera)
Elin (19:17):
I know for a fact that hon gillar videokameror och utomhussex
Elin (19:17):
men... en filt?
Elin (19:17):
nah
jag (19:18):
men kanske en lite lyxigare variant? en bädd av rosor?
jag (19:18):
eller.. om hon gillar en lite kladdigare variant, en bädd av Keso?
Elin (19:18):
varfor inte en badd av appelmos?
Elin (19:18):
we have a winner


Elin (19:47):
jag ser din mamma!
Elin (19:47):
eller ar det min?
Elin (19:48):
say hello
Elin (19:51):
or not
Elin (19:57):
satt pa hogtalarna, din spjuver
jag (19:57):
det är min syster
Elin (19:57):
oj
Elin (19:57):
sag inte
Elin (19:57):
att jag trodde
jag (19:57):
men hon tackar för ålderskommentaren
Elin (19:57):
att det var din mamma
Elin (19:58):
FAN
jag (19:58):
:P
Elin (19:58):
you told her
jag (19:59):
always

footloose biljetter, checked.

HA HA HA!

jag vrålade av skratt när jag fick höra att en arbetskompis till pappa hade gratulerat honom till biljetterna till footloose. tävlingen gick ut på att man skulle ringa ett nr och använda sin inte alltför vissna sångröst och sjunga ledtemat till footloose. hade själv missat att läsa tidningen igår, så jag visste inte att jag hade lyckats vinna biljetterna.
alla som hört far min ta en ton förstår min reaktion när jag hörde att snubben på jobbet trodde att han vunnit dem själv.
kändes rätt gott, nu har jag iaf 2 biljetter till musikalen. nu återstår bara torsdagens kareokeuppsjungning på hard rock. I shall be there (vipbiljetter, middag för två och två biljetter till musikalen.. inte helt fel)!
jag vill inte att klockan ska bli fem. jag vill verkligen inte.
jag mår illa, jag vill lsippa diskussionen. går inte ens att sätta ord på hur gärna jag vill slippa, orkar inte och kan inte och framförallt ORKAR inte. för att itne tala om att jag inte orkar.
jag vill fan inte mer.
enough. kan det inte bara vara lätt?

söndag 28 oktober 2007

F är utmanad till en ny dressyrtävling med löftet om att hon ska vrida sig av gråt på golvet när jag plockar ner henne från toppen av pallen nästa gång.

sebastian har ont. =(
och bara så att du vet, sebbe. du störde mig inte alls imorse, blev väldigt glad av att du ringde och pratade med mig även om jag stressade på dig och nästan praktiskt taget slängde luren i örat på dig. förlåt... hade jag vetat så hade jag stannat upp och tagit mig tid även om jag egentligen inte hade det.
jag hoppas att du har det underbart när du åker, att flygresa och själva resan går bra. hör gärna av dig när du får chansen, du vet att jag halvt bor framför datorn.
sebastian sebastian sebastian sebastian sebastian.
det gör ont när jag tänker på vad som hände igår :(

lätt C:1

6
7
5
7
5
7
6
7
8
7
8
7
7
8
7
6
7
8
-XXXX-
6/12
7/14
6/12
7/21

=182 (vinnaren F hade 184)

2a.

fuck.

nu har klockan slagit om till vintertid.

(08.45, fast egentligen är klock 09.45 på riktigt. min tid.)

vaknade av väckarklockan som jag ställt på ringning 9.15, jobbar upp ett triumferande leende på mina nyvaknade läppar. tvingar mig själv att stanna under det varma, sköna täcken fram till 9.18 då ytterligare en väckarklocka, mobillarmet, går igång.
jag flinar glatt för mig själv; pappa har försovit sig, precis som jag förutspådde! jag var smart nog att ställa klockorna igårkväll för jag räknade kallt med att jag var den ende som skulle vakna på morgonen. nu skulle jag få chansen att rub-a det i hans face.
inget ljud hörs utifrån hallen, jag är en kvart försenad i tidsschemat.
jag planerar ljudlöst min sena entré då jag lugnt knackar på dörren, harklar mig, och påminner om att han försovit sig medan jag är i tid.
jag reser på mig och mitt illvilliga leende, klättrar, vig som en puma med ryggskott, ur sängen och i tofflorna. går ut genom dörren och ut i hallen och sträcker girigt min högra hand mot mina föräldrars handtag samtidigt som min vänstra hand (så exalterad att den nästan skakar) knyts till en perfekt knackarknytnäve och... inser att kökslampan är tänd!
ingen lämnar den tänd över natten.
jag hejdar händerna i de invanda väckarrörelserna när ljuset leker i vänstra ögonvrån. jag vänder sakta upp huvudet mot ljuset för att sen inse att det intve var inbillning. det stämde. det är tänt i köket!
jag går neråt med dystra steg i trappan och småviskar "Hallå?". pappa kommer studsande (fick jag intrycket av när jag jämförde med mitt sätt att avverka trapporna) och hälsar godmorgon. i köket hänger klockan som alltid på väggen, och klockan visar 8.21.
8.21
jag trodde att jag skulle få chansen att väcka pappa med ett flin värt en oscar-vinnare för att kunna säga att jag inte försovit mig. ist visar det sig att man under natten skulle ställt om till vintertid (where's the fun in that?) och jag har totalt missat detta i uppståndelsen över all min créme-gråa väggfärg!
jag tappar hakan en aning, återvinner fattningen, kommer över förlusten i att inte få väcka någon på 5 sekunder blankt. säger "jaha...", vänder mig om och hasar mig upp till datorn istället.
jag ogillar överraskningar som förstör min morgonsyssla.

DAMN YOU WINTERTIME!

lördag 27 oktober 2007

sov några få timmar inatt, men det var det värt! hade erika här igårkväll så det blev inte mkt sömn..
har farligt ont i ryggen. gjorde så ont när jag åkte till jobbet imorse att jag knappt kunde röra mig, slutade med att jag ofrivilligt fick tårar i ögonen för varje lyft jag gjorde.
jag ska åka in till axcessakuten snart. väldigt snart. jag ska bara åka och tävla dressyrtävlingen imorgon, så ingen elak läkare kan säga åt mig att det skulle kunna skada min hälsa ngt kopiöst.

jag är så lycklig över mina två nymålade mysigt créme-gråa (icke tidigare existerande färgdefinition) väggar att jag bara vill skutta runt och skratta hysteriskt. tyvärr hejdas detta av min fot och min rygg.
men vad göra? man är ju trots allt inte 13 längre.

torsdag 25 oktober 2007

min fot gör ont.
min fot gör ont och jag har tejpat alla lister utom en.
min fot gör ont och jag har tejpat alla lister utom en och jag har lärt mig att spackla.

jag tycker om att spackla.
jag tycker om att spackla och imorgon ska jag börja måla mitt rum.
jag tycker om att spackla och imorgon ska jag börja måla mitt rum och jag vill gå ut.

jag älskar att dansa.
jag älskar att dansa och jag kan inte gå.
jag älskar att dansa och jag kan inte gå för att min fot gör ont.

min fot gör ont.

onsdag 24 oktober 2007

footloose

jag har just, för första gången i mitt liv, sjungit för en telefonsvarare. inte vilket låt som helst, mina damer och herrar, utan (hör och häpna!) LEDTEMAT I FOOTLOOSE!

detta visste jag inte vad det var förrän kl 23.07 ikväll, dvs 53 minuter blankt före tävlingens slut.

mitt kännetecken är att vara i sista minuten, gott folk, om jag ens är så tidig.
jag vill ha de där biljetterna! mamma hade sagt åt mig att ringa för några veckor sen när annonsen kom i tidningen, och jag kom på den nu ikväll. jag ska ha de jävla biljetterna..! (och våga inte utmana mig om dem..)
jag lät garanterat som en kamel :D

tisdag 23 oktober 2007

if you want me to cry, get ice age rollin'

the other night I watched Ice Age all alone in my basement at home.
this turnes out to be a faboulus movie, and it makes me wish I was young enough not to be bullied because I'm sweden's greatest fan of this film.

I cried at the point where Diego seemed to die. I literally wept like a little baby when he told them that he had defended the mammut because "that's what you do in a herd". I fucking cried my brains out.
when they handed the little fat baby to his paps, I sobbed while I desperately tried to blow my nose and stop feeling sorry for all the creatures there.
I SCREAMED of joy when a limping Diego showed up when the other animals turned around to walk away from the humans!! I gave up a rawr of happiness when they walked away together, and I wept, wept, wept of joy.
I was on the verge of a breakdown when the little squirrel-like creature-thingy started to melt and tried to reach out for the coconut. his excitement didn't by far excreed mine, even though he looked like his eyeballs were going to pop out of his head and his arms almost broke from stretching that far!..

I think I might be in love.

torsdag 18 oktober 2007

tomtar, rudolf och elin's mamma

en spontan berättelse, författad på 3 minuter:

(22:02):
det var en gång en extremt lycklig liten grå tomte
som alltid började dagen med att röka sin blommiga pipa.
(22:03):
hans uppgift i livet var att varje år hålla reda på vart rudolf med röda mulen höll hus, eftersom denne hade växt upp till en ostyrig tonårsren som aldrig var på plats när Big Santa skulle dela ut klappar
(22:04):
den lilla, lyckliga, gråa tomten gav sig en dag ut på jakt efter rudolf, eftersom det började dra sig mot juletider. han letade överallt men såg honom inte, så till slut när han hörde rudolfs råmande (låter renar så?) läte från under en klippkant blev han bestört.
NQue säger (22:05):
jag tror de råmar, ja
(22:05):
han rusade fram och hittade rudolf hängandes från en liten tuva en bit ner på klippan!
(22:05):
och..

BETÄNKETID/KONSTPAUS

(22:05):
hoppade efter :S


och elin är i californien och bor inte framför datorn;


E (22:10):
mar du bra?
moi (22:13):
I'm hot like fire, how in the world could I ever be not okey?
E (22:13):
varfor ar inte min mamma online?
moi (22:15):
förlåt, hon ligger fortfarande kvar i sängen.. du vet, det är inte konstigt, vi var rätt aktiva.
moi (22:15):
ska jag hämta henne?
E (22:16):
...
E (22:16):
ja tack

min lilla pojke.


det är något mycket rogivande i att se en katt ligga och tvätta sig, ihopburrad i en varm, mysig hög.

varje andetag lyfter hela kroppen uppåt.

vinterpälsen har börjat dyka upp. när jag kör fingrarna igenom den tjocka pälsen på honom börjar han kurra och hela kroppen slappnar av.

jag stryker honom över den purrande magen och han vrider sig direkt på rygg så jag kommer åt ordentligt att klia honom under hakan och fram på bringar och över hela magen. när jag gör det, slänger han upp bakbenet ovanpå min arm och slingrar svansen om armen, som för att säga att jag inte så sluta med det.

han är så fin där han ligger.


enda nackdelen är att han ligger på min favorittröja ovanpå min datorstol, så jag är nu förpassad till golvet.

chattcitat

jag skrattar hysteriskt åt top 100 - 200 på sidan www.bash.org
jag kan för mitt liv inte förstå hur jag lyckas undgå dessa extremt komiska situationer. ibland saknar jag faktiskt chatten och allt vad det hör till. det där opersonligt farligt roliga i det hela, och det allra bästa: att vara op och få kicka ut folk till höger och vänster :D

onsdag 17 oktober 2007

You Can't Be Serious!

jag är helt vild & galen över mina nya idéer!

jag _ska_ åka till london, jag har bestämt det nu. det lär dröja ett tag innan det blir av, av den simpla anledningen att jag ska hinna bo med min syster först, och helst även jobba som reseledare i alperna.

jag vill luncha med snuten i Californien.
elin, ha tålamod.
risken är överhängande att jag kommer över, om jag bara får pengar till det.

jag kommer att göra spelningar i gbg!
det är bara en jävla fråga om tid. jag ska få det gjort, för jag vill det så innerligt att jag till och med kan tänka mig att blackmaila (vilket, med dagens teknik, är en rätt så simpel action) nattklubbsinnehavarna.
hang on to your shorts bara en stund till, det kommer det kommer.

no worries.
jag kommer att ta världen med storm.

och joel, du ska vänta dig inom en snar framtid en öl & muffins-kväll. jag kommer till sthlm!

tallyho!
over n out.
jag har kommit fram till vad jag behöver i mitt liv!

(heureka!)

måndag 15 oktober 2007

my life is the true definition of the word Touché!

morgonen inleds med en härlig, nyskapande mardröm. jag minns inte mycket mer än faktum att jag låg i min säng när en 8a-årig dvärg kom in i mitt rum, ett extremt ljushårigt, på gränsen till vithårigt, flickebarn. hon rörde sig fram till min säng och tog tag i en av mina illgröna kuddar (som alltid invaderar min säng kvällstid. de är av ett mycket trevligt material) och drog ner den på golvet, satte sig på den med ryggen stödd mot min säng. hon tog tag i mitt randiga täcke och började dra åt sig det. hon drog och drog och drog tills hon hade virat så gott som hela täcket runt sig.
detta i sig låter mer som en sjuk dröm som skulle kunna uppstå i ångesten strax före födseln av ett barn, en sån dröm som skapar en oroskänsla av att man aldrig mer frå ha sina saker ifred.
det är två detaljer jag inte nämnt: när hon hade dragit ner hela täcket gjorde jag ett försök att nappa åt mig det igen, och det var då jag såg det. två lysande, röda ögon som vändes upp mot mig. ungjäveln var satan!
dessutom, under hela drömmen hörde jag ett s.k. klassiskt rysartema i musiken. de panikslagna stråkattackerna som ökar intesitivitet för varje handling som utförs. sån musik som säger till skådespelare i filmer att INTE öppna dörren.

jag insåg snabbt att det var en dröm och tvingade mig själv att vakna genom att halvt om halvt i sömnen sträcka ut armen och tända läslampan på min urna. pappa, påväg till jobbet, kom in och undrade vad jag sysslade med kl 6 på morgonen, då jag enligt statistik sover.
jag vinkade hej till honom och somnade om.
direkt gled jag in i drömmen igen och kände hur jag gick in i mitt rum med ett glas vatten i handen. framför sängen satt flickebarnet med sina röda ögon, inlindat i mitt täcke. hon tittade uttråkat på mig med de glödande, hotfulla ögonen halvt dolda under det spröda, ljusa flickhåret, och sa:
- what took you so long?


jag fick ett mail idag när jag gick upp. det är från en mycket irriterad vän/f.d. vän (svårt att definiera, han får välja bäst han vill) som vill klargöra för mig att jag har fel. jag anser att han själv har fel, och det har jag meddelat honom.
i vilket fall skrev han, efter en lång utläggning om mina och hans argument angående en meningsskiljaktighet, en slutkläm. och hats off för den, det ger jag credit för. min tidsuppfattning visade återigen på en enorm bristfällighet, då jag hade misstagit mig på inte mindre än 2 veckors tid! ack, så tiden flyger iväg.

(detta inlägget påbörjade jag 12.21 och avslutade inte förrän 15.14)

lördag 13 oktober 2007

här är Hon, Hon som får mig att längta till helgerna

You're my world, my heart, my soul
if you ever leave, baby, you would take away everything good in my life

tisdag 9 oktober 2007

choklad.

när jag kom hem från affären hängde en påse på dörren. jag blev chockskadad och glad samtidigt. S, fabulous way to get my attention!
tack :) en kass söndag och en seg morgon försvann bara sådär när jag såg texten.

you light up my days!

(och ni som känner ngn som är hälften så uppmärksam och välmenande som S, ni kan skatta er så lyckliga att ni borde gråta)

söndag 7 oktober 2007

läs inte det här om du bryr dig

ibland behöver man bara en famn att krypa upp i. någon som kan hålla om en och lyssna på allt man har att säga, det spelar inte så stor roll vad det är bara man får säga det. någon som lyssnar och bryr sig utan att fråga, utan att ifrågasätta och utan att ge en lösning på det. bara lyssna och trösta.
ge en trygghet genom att finnas där.
någon som tror på att det går att vara ledsen och upprörd utan att det finns något som, enligt dem, går att vara ledsen över.

det finns en tomhet som sätter sig, inte bara i själva magtrakten, utan i hela kroppen, som går ut i varenda fingerspets och upp i huvudet och i ryggen och ner förbi vaderna och ut i fötterna. en annan sorts tomhet än hungerkänsla. en tomhet som gör att man så gärna vill fylla upp med nånting, ingen aning om vad, men hur mkt man än äter, springer, pratar, gråter, så blir det bara värre.
till slut kommer smärtan inifrån och sprider sig från magen och upp i lungorna och hjärtat, och det känns som om man ska sprängas inifrån. smärtan blir outhärlig och det enda sättet man kan få bort den på är att skrika tills allt det onda är borta igen, då man återigen är lika tom som man var innan, för det var i alla fall bättre.

allt var så vackert. gatlyktorna, den kolsvarta, tysta skogen. dimman som smög sig på runtom mig. den halvt molniga himlen med några skymtande stjärnor.
det var längesen jag var så ledsen med en så vacker bakgrund. jag kunde inte stanna kvar där länge.

Har du haft en Bra dag?

jag har alltid haft två svar på det. "ja, det har varit en kul dag, tackar som frågar." och "nej, det har varit en sugigt kass dagjävel och jag önskar att jag inte vaknade imorse. men tackar som frågar."
det första svaret är det vanligaste, det jag alltid, reflexmässigt, ger till folk som jag känner halvbra/inte alls, eller föräldrar eller eventuellt kompisars föräldrar. det andra svaret är det jag använder när jag känner för att vara uppriktig (stämmer inte alltid, men jag syftar på i de situationer det faktiskt stämmer) och ironisk mot en nära vän. den klichéartade frasen som avslut gör att det får en småelak, personlig touch. det är det enda som är mitt eget.

idag hände det.
det var första gången i mitt liv (av vad jag minns) som jag inte visste vad jag skulle svara på den frågan.
det känns obehagligt.
det går inte att svara på om man haft en Bra dag, för det är oerhört relativ bedömning.

lördag 6 oktober 2007

it only gets harder the more that you know

jag skrämmer mig själv. jag har tagit för vana att spara vissa utdrag ur konversationer som jag haft, ibland muntligt, ibland på msn. jag har haft mina stunder då jag vart esse på min topp, haft långa utlägg om viktigare saker och djupare tankar. jag har haft oviktiga stunder då jag tramsat bort allt var seriositet heter, och fått till det riktigt bra. men jag har också en och annan bit som jag sparat för att påminna mig om något viktigt..
jag och cash snackade för länge sen om perfektion och avsaknaden av den. han sa en viktig sak. "there is no perfection, you can never reach perfection, but there are things really close to perfection. do not waste what you already have to find something perfect, what you do is that you throw away happiness in your urge to find something that never would satisfy you anyway."

jag är glad att jag läste det här igen.
shot me down as I flew by, crash and burn. I think sometimes you forget where the heart is
yellowcard. empty apartment.
is it all what you want it to be, does it hurt when you think about me?

fredag 5 oktober 2007

ikväll.

jag misstänker att jag har en personlighetsklyvning.

torsdag 4 oktober 2007

aftonbladet.se


ÄNTLIGEN!

se hit allihopa, viagra till halva priset!!



ja, för det är tur att jag alltid kan lita på att aftonbladet har den informationen för mig!
fuck them, jag måste köpa PLUS för att kunna kolla.. jaja... mummel.

mcdonalds

jag har jobb!

legat sjuk i en vecka nu, och tappade rösten i fredags. söndag kväll ringde björn på mcdonalds nära mig och undrade om jag hade tid att komma ner dan därpå för intervju, och givetfallet sa jag ja.
jag slängde inga hamburgare på fönstren och jag spottade honom inte i ansiktet. jag fick 3 minuters intervju då vi hann täcka alla nödvändiga och även onödiga (björn ska på semester, guess how I know) ämnen vi kunde komma på. jag startar i mitten av oktober!

replay-stövlar! alldeles för dyra, 1450 :-
ska ner och kolla om jag hittar billigare varianter av stövlar som går att ha i vinter. jag ska unna mig en lång, härlig höstpromenad. äntligen.

kl 08:54 imorse ringde johanna från mcdonalds på backaplan, där jag var på intervju förra veckan. hon hade intervjuat 7 st för en heltidstjänst. hon väckte mig.
jag var den första hon ringde till. jag tackade nej till jobbet.

söndag 30 september 2007

ang. min arbetsintervju imorgon

hon (23:42):
kan du inte be att få flytta på intervjun då?

jag (23:43):
han ringde ju idag och ville prompt att jag skulle dit imorgon

hon (23:43):
haha, satan!

jag (23:43):
den jäveln hörde att jag var utan röst, jag lovar det var därför han sa imorgon

hon (23:44):
elak jävel då med andra ord...hur tänker du göra?

jag (23:47):
gå dit och äga ut honom i en orddebatt!

hon (23:47):
yey! *hejar på*

jag (23:47):
om inte det funkar tänker jag frusta iväg några baciller på honom, och sen tänker jag skrika åt honom med min hesa röst och slänga en hamburgare på fönstret när jag går.

hon (23:49):
haha, tycker bäst om hamburgaren på fönstret! passa på att sikta på ögonen när du vräker baciller över honom. man är tydligen känslig där.

jag (23:49):
..så du tycker att jag borde spotta honom i ögonen?

jag (23:49):
jag har hört att spottet innehåller mkt baciller.

hon (23:52):
du kan ju vänta tills det känns som om intervjun går skit (om den gör det), men annars har du min välsignelse att spotta på. ^^


jag känner tröst i detta. jag står inte ensam. jag har stöd. hon backar upp mig!
all you need is a hug and some ice cream.

lördag 29 september 2007

S

wow, dagens klimax, veckan happening, årets höjdpunkt..:

jag fick höra S recensera sin strippning via telefon! S tog av sig byxorna och satte på sig andra.

fredag 21 september 2007

and the sun will set for you

jag saknar att ha band, saknar att ha ngt att göra varje kväll och att åka iväg bara för att spendera min tid i ett skabbigt, mysigt, heminrett rum tillsammans med ett gäng, för mig, totala främlingar som satt och bara hängde tillsammans med musiken.

onsdag 19 september 2007

jag är trygg i tystnaden

idag, när jag gick till honom, var det första gången efter våren då jag kände hur kylan bet i kinderna på mig. klockan var inte mycket mer än halv nio på kvällen, trots det kunde man se stjärnor skymta bakom molnen på den mörkt blå himlen.
jag hade klätt på mig en fleecehalsduk dagen till ära, men jag förbannade min tunna kavaj när jag frusen travade nerför backarna med händerna djupt nerstoppade i fickorna. hösten hade smugit sig på utan att jag hade varit medveten om det, och det kom en ruggig, kall vindpust som nästan fick mig att tappa andan.

ibland behöver man det där säkra som bara närheten av en annan person kan ge. man behöver få tröst och bli försäkrad att allting som händer en själv, det händer alla andra också.
när livet känns sådär outhärligt och kallt, och allting man tar i känns som om det vore -47 grader kallt och man fryser fast vid det som en våt tunga fastnar vid en frostig lyktstolpe, när man till slut finner sig själv gå runt med ett fejkat, påklistrat leende vart man än går, eftersom det krävs mer kraftansträngning att släppa det och sen återuppta det nästa gång man träffar på en människa som inte får se in under ytan, då behöver man en kram. jag hävdar bestämt att det inte finns några piller i världen som kan göra en så lycklig som om man får en varm, go och, framförallt, ärlig kram!
ibland kommer det timmar, veckor och till och med månader då man inte ser någon ljuspunkt. man går runt i en suddig, grå sörja och kan för ens liv inte förstå hur det kan ha blivit så fel, och när man äntligen får syn på honom, då håller man sig tätt, tätt intill, nästan så som man desperat klamrar sig fast vid räcket när man hoppat men insett i själva hoppet att man aldrig ångrat sig så fatalt som den här gången!

jag höll mig fast och lyssnade på honom, hörde hans utläggningar om arbete och stress dels över att jobba men att samtidigt kunna behålla den sociala kontakten med sina vänner, och jag tänkte i mitt stilla sinne att hur svårt är det egentligen inte för en människa att fortsätta ha sitt nära förhållande till vänner och familj, när allt man gör är att ytligt skapa kontakter som man aldrig någonsin önskat lära känna.
man ler, sväljer ner de kväljande känslorna som stiger mot ytan som svar på ens eget, lögnaktiga uppträdande, och skakar glatt hand med diverse främlingar, samtidigt som end undermedvetna svär högt och protesterar mot att släppa ytterligare en människa in på livet.

jag är en människokännare. jag vet hur de flesta tänker och om jag får ett kortare tidsintervall på mig, så kan jag även lära mig att läsa av deras kroppspråk och lära mig deras vanor.
jag ser ett mycket stort nöje i att observera okända personer för att sedan tänka mig in i deras liv, bakom deras ögon. att kunna byta skal och liv, om än bara för en kort stund.
jag tycker om att sluta ögonen och tvinga fram bilder på mina nära och kära, döda som levande. jag vill se dem framför mig när jag är osäker, så jag skapar en mental bild av en leende och välmående bekant, för att sedan dra upp läpparna i ett framtvingat leende och öppna ögonen och fortsätta min dag.
det gör mig lycklig.

han sa det som är så uppenbart.
ibland behöver man bara vara tillsammans. höra tystnaden.
höra den andres andetag, som ibland övergår till en avslappnad, djup suck.
känna värmen av en person bredvid en. en person som man vet att man kan lita på, som skulle göra allt för en och som man skulle göra vad som helst för.

jag tvingade mig själv att resa på mig och tittade på klockan. 23.45. han ska jobba imorgon.
jag gick ut och blev följd en bit.
himlen hade nu hunnit bli alldeles stjärnklar, och tystnaden omslöt oss som en vänlig famn. vi gick där, i mörkret och i tystnaden, och andades djupa andetag som skapade dimma när vi andades ut. två stycken var vi. vi som gick i mörkret i den trygga tystnaden, med kylan över våra ansikten.

jag var lyckligare än jag varit på väldigt länge.
tack min vän.

tisdag 18 september 2007

jag kan leda er på resan i österrike! :D

JAG KOM IN!
inser ni, att jag kommer bli sveriges äckligt grymmaste reseledare i alperna?
fan så glad jag är!
AAAAAAAAAAAAAAHHHHHH!!
23 november - 1 december,
byebye sweden
cuz..
österrike, bad gastein..
HERE I COME!

måndag 17 september 2007

nu gjorde hon det igen.

hon gjorde mig glad, väldigt glad. min kära lilla mamma.
hon sa att jag var söt.

you've got a call!

I got a call from a dude about a future job! are we excited or what?!

han bröt på något icke känt språk (jag gissar iran, irak) och pratade lugnt och sansat, och när vi väl kommit över starten på samtalet, där vi hela tiden pratade i mun på varandra, snubblade över ord och avbröt varandra, då gick det riktigt smidigt.
timanställd, eyh? jatack, det kan jag tänka mig. önskelön? vetefan, allt är bättre än min lön i somras. hårt arbete, stressigt och pressande? finally! jag har längtat efter detta!

- do tror att do klarar af stress o myckettt hårt arbete?
- ja, det vet jag med säkerhet att jag gör. mitt sommarjobb gick ut på att, dygnet runt, kunna hantera alla situationer som kunde uppstå och uppstod med och runt 14 ungdomar på läger. jag kan hantera stress, och jag har inget emot att ta i och jobba hårt.
- bra. du låter säkert!

tack, min vän, för att du väckte mig klockan 9.20. jag är säker på att du uppskattade min morgonröst under den muntliga jobbintervjun.

today I shall look for more jobs in donken och i allum. tacka gud bara jag slipper vero moda med sin hyperextremt kassa musiksmak!

stalker: jag kommer att ha kavaj på mig.
med vänlig hälsning, tyko

my first.

I just completed my very first less legal download. tell no one.

söndag 16 september 2007

min mors mat


ibland, vissa dagar, tycker jag extremt bra om min mor. när hon får för sig att ordna och pyssla lite extra med middagen, t ex, och ordnar räk/kräftröra och bakpotatis till en underbar sallad, då uppskattar jag det extra.

jag är inte den ende i familjen som gör det.

tack min hemliga stalker!


(du som inte är i turkiet)

varje morgon när jag går ner i köket och ser blommorna blir jag lika glad :)
chokladen är snart slut, den var ett oerhört bra val.

du värmer mig.
tack.

en inte alldeles friktionsfri lördag.





mitt goda damsällskap på chalmersfesten.













- cood I sjust tri your 'at on my vriend? you'll ged it back zoon.
- sure thing, go ahead.

- ah, perfect! veeery buuutifull! naow, I need to take a
pic-tuure.

- you zhoulden't 'ave thi 'at on, you look verrry mudch buuutifull widhout.
- then let's put it back on as fast as possible, so no one sees it.
- but whyyy? lizten to me.. you look sooo mudch mor buuutifull when you don' 'ave it!
- because.
- nooo... whyy?
- because I wanna look ugly. (so guys like you stay away)
- butt... I need you to take it off! mor buuutifull widhout!
- it stays on. end of story.
- do you 'ave girrl-/boi-vriend?
- yes, indeed I do. s/he is working tonight, so s/he couldn't join though.
- are you a 'undred per-cent zure? z/he your girrl-/boi-vriend?
- yes I am. I trust her/him, and s/he trusts me. (få se.. vem diskuterar vi nu, sa vi? I just improvised this person.)
- mnoo. you don' 'ave girrl-/boi-vriend. not toniet.
- I'll go find my friends by the closet now. get lost.

- noo, take it off!
- if you fuckin touch my hat ever again I swear to god..!
...now get LOST.


stupid french people. bara accenten gav mig rysningar.



den ytterst lilla wannabe-storstad-kommunen partille har lyckats med ännu ett misslyckande. invigningen av partilles nya kulturhus, kulturum, ägde rum igår i en inte helt ickepåkostad byggnad. halva porthällaskolan har rivits och byggts om från grunden till fördel för kulturum, och när jag dök upp på platsen såg jag för första gången monstret: en hög, vit byggnad i modern stil, dekorerad med diverse färgglada pinnstatyer, som skulle föreställa konst, på taket, hade smällts upp istället för vår kära gamla musikskola, tidigare helt konstruerad i fantasilöst, äckelgulfärgat tegel.

jag bad en stilla bön för att kommunen nu skulle ha gjort slut på alla pengar så att liknande skapelser inte spriddes ut strövis över hela partille.


när jag äntligen kom in, efter att ha fått erfara hur effektivt de nya, säkra automatiska skjutdörrarna fungerar i att släppa ut folk inifrån men inte släppa in folk, såg jag återigen modern konst i form av små sittpallar som närmast kan liknas vid enorma plastplagiat av mjölktänder, och även en större variant av dessa där det till och med fanns möjlighet att krypa in och sätta sig.

jag tackar min gode vän gitarristen, saxofonisten och klarinettisten för en utmärkt spelning; trots dåligt med publik och starka lampor gjorde ni succé i biblioteket!


trevligt var det även på kvällen inne i ungdomens hus med Seven AM med flera. dock beklagar jag den dåligt frambringade publiken, vilken bestod av 3 entusiastiska föräldrar och drygt 5 kompisar, till bandmedlemmarna, klädda i tajta jeans, hängslen och en smått vild frisyr.



kvällen avslutades vilt, då en mycket nära vän till mig ringde mig, i all min desperation, och sa att hon hade fixat inträdesbiljett till nollfinalen på chalmers för mig. givetvis slängde jag mig på bussen in, och möttes av en lång och full (på alla sätt) kö, fylld av allsångsskapande nybakade chalmersnollor. jag kände mig aningen missplacerad, men sällade mig glatt till skrålet och fick snart sällskap av min vän och även hennes vän från skolan.


4 dansgolv, ett helt gäng barer & lyckliga ungdomar. det är allt jag kräver.
men jag hatar pripps öl, och jag dricker inte lakritsshots. jag är en vekling, en mes, och jag håller mig till jordgubbsshotsen.


4.27 kom jag innanför dörren hemma och sov vackert 8 timmar. vid uppvaknandet var jag fortfarande vinglig efter gårdagen.


nästa helg är det dags att fira Hennes födelsedag. prince, då ska du dansa på baren för henne.

på återseende

tyko

fredag 14 september 2007

msn.

för några kvällar sen satt jag, som vanligt, vid messenger och skrev med en vän. vissa skriver korrekta meningar konstant, petnoga och både politiskt och grammatiskt korrekta. sen har vi de som halvt dagdrömmer sig igenom konversationen... jag tror inte jag har skrattat så gott, någon gång, som åt denna kommentar:

gkd att kcb skv be,t h derbart -s¨¨rarj g'kb f.r,ötatt nag bar atart dryg att hara ttgöra med

detta poppade upp i min ruta dagen därpå, eftersom jag hann gå och lägga mig innan personen ifråga hade skrivit, och detta för att jag misstänkte att denne hade somnat en stund framför datorn...

tack. förgyll min tid, dagdröm på msn!

ett, två, tre... klipp!

invigd.
det finns en första gång för allting.

jag har nu alltså fallit för grupptrycket, och skapat en dagbok här efter att ha sett att min gode vän joel skapat en (http://jagharocksåenblogg.difference.se/). jag lovar inte någonting, och jag tänker bara uppdatera när jag känner att jag intve har någon annan att prata med.
jag pratar faktiskt ibland med min katt. eller min gitarr.

kalla inte det här för blogg.

tack på förhand
allas er mest älskade hatdagbokare
tyko