my life is the true definition of the word Touché!

morgonen inleds med en härlig, nyskapande mardröm. jag minns inte mycket mer än faktum att jag låg i min säng när en 8a-årig dvärg kom in i mitt rum, ett extremt ljushårigt, på gränsen till vithårigt, flickebarn. hon rörde sig fram till min säng och tog tag i en av mina illgröna kuddar (som alltid invaderar min säng kvällstid. de är av ett mycket trevligt material) och drog ner den på golvet, satte sig på den med ryggen stödd mot min säng. hon tog tag i mitt randiga täcke och började dra åt sig det. hon drog och drog och drog tills hon hade virat så gott som hela täcket runt sig.
detta i sig låter mer som en sjuk dröm som skulle kunna uppstå i ångesten strax före födseln av ett barn, en sån dröm som skapar en oroskänsla av att man aldrig mer frå ha sina saker ifred.
det är två detaljer jag inte nämnt: när hon hade dragit ner hela täcket gjorde jag ett försök att nappa åt mig det igen, och det var då jag såg det. två lysande, röda ögon som vändes upp mot mig. ungjäveln var satan!
dessutom, under hela drömmen hörde jag ett s.k. klassiskt rysartema i musiken. de panikslagna stråkattackerna som ökar intesitivitet för varje handling som utförs. sån musik som säger till skådespelare i filmer att INTE öppna dörren.

jag insåg snabbt att det var en dröm och tvingade mig själv att vakna genom att halvt om halvt i sömnen sträcka ut armen och tända läslampan på min urna. pappa, påväg till jobbet, kom in och undrade vad jag sysslade med kl 6 på morgonen, då jag enligt statistik sover.
jag vinkade hej till honom och somnade om.
direkt gled jag in i drömmen igen och kände hur jag gick in i mitt rum med ett glas vatten i handen. framför sängen satt flickebarnet med sina röda ögon, inlindat i mitt täcke. hon tittade uttråkat på mig med de glödande, hotfulla ögonen halvt dolda under det spröda, ljusa flickhåret, och sa:
- what took you so long?


jag fick ett mail idag när jag gick upp. det är från en mycket irriterad vän/f.d. vän (svårt att definiera, han får välja bäst han vill) som vill klargöra för mig att jag har fel. jag anser att han själv har fel, och det har jag meddelat honom.
i vilket fall skrev han, efter en lång utläggning om mina och hans argument angående en meningsskiljaktighet, en slutkläm. och hats off för den, det ger jag credit för. min tidsuppfattning visade återigen på en enorm bristfällighet, då jag hade misstagit mig på inte mindre än 2 veckors tid! ack, så tiden flyger iväg.

(detta inlägget påbörjade jag 12.21 och avslutade inte förrän 15.14)