nu är domedagen här!

nu stänger jag snart ner datorn och pluggar ur kontakten! jag ska måla de två andra väggarna i mitt rum så att de blir klara, sen måste jag göra ytterligare ett lager innan jag startar datorn igen.
hoppas att jag inte tänker för många tankar innan proceduren är färdig.

elin's mamma

elin är fortfarande i californien.
elins mamma är fortfarande het och med på topplistan när det gäller samtalsämnen.

Elin (19:12):
vad ar min mamma?
jag (19:12):
en mupp
-----elin flinar (camview)-----
Elin (19:12):
jag menade
Elin (19:12):
VAR ar min mamma?
jag (19:13):
i duschen, jag beklagar.. du vet det är inte alltid man kan hålla sig o-svettig när man håller igång som jag och hon
jag (19:13):
ska jag gå och hämta henne?
jag (19:13):
;)
Elin (19:14):
men jag fattar inte
Elin (19:14):
varfor ar inte du dar med henne?
jag (19:14):
det var jag, men hon klarade helt enkelt inte mer, hon har träningsvärk på utvalda ställen
jag (19:15):
tänkte göra återkomsten, tappar upp ett varmt bad just nu ;)
Elin (19:15):
min mamma klarar allt, okej?
-----elin's ansikte ser offendat ut-----
jag (19:15):
jag tror dig absolut, men då får jag fråga..
jag (19:15):
n'r du nu känner henne rätt väl, menar jag..
jag (19:16):
hur ställer hon sig till sånt som "utomhus på en filt"? t ex. stjärnklar himmel och sånt där..
jag (19:16):
(och grannar med filmkamera)
Elin (19:17):
I know for a fact that hon gillar videokameror och utomhussex
Elin (19:17):
men... en filt?
Elin (19:17):
nah
jag (19:18):
men kanske en lite lyxigare variant? en bädd av rosor?
jag (19:18):
eller.. om hon gillar en lite kladdigare variant, en bädd av Keso?
Elin (19:18):
varfor inte en badd av appelmos?
Elin (19:18):
we have a winner


Elin (19:47):
jag ser din mamma!
Elin (19:47):
eller ar det min?
Elin (19:48):
say hello
Elin (19:51):
or not
Elin (19:57):
satt pa hogtalarna, din spjuver
jag (19:57):
det är min syster
Elin (19:57):
oj
Elin (19:57):
sag inte
Elin (19:57):
att jag trodde
jag (19:57):
men hon tackar för ålderskommentaren
Elin (19:57):
att det var din mamma
Elin (19:58):
FAN
jag (19:58):
:P
Elin (19:58):
you told her
jag (19:59):
always

footloose biljetter, checked.

HA HA HA!

jag vrålade av skratt när jag fick höra att en arbetskompis till pappa hade gratulerat honom till biljetterna till footloose. tävlingen gick ut på att man skulle ringa ett nr och använda sin inte alltför vissna sångröst och sjunga ledtemat till footloose. hade själv missat att läsa tidningen igår, så jag visste inte att jag hade lyckats vinna biljetterna.

alla som hört far min ta en ton förstår min reaktion när jag hörde att snubben på jobbet trodde att han vunnit dem själv.

kändes rätt gott, nu har jag iaf 2 biljetter till musikalen. nu återstår bara torsdagens kareokeuppsjungning på hard rock. I shall be there (vipbiljetter, middag för två och två biljetter till musikalen.. inte helt fel)!

jag vill inte att klockan ska bli fem. jag vill verkligen inte.
jag mår illa, jag vill lsippa diskussionen. går inte ens att sätta ord på hur gärna jag vill slippa, orkar inte och kan inte och framförallt ORKAR inte. för att itne tala om att jag inte orkar.
jag vill fan inte mer.
enough. kan det inte bara vara lätt?

F är utmanad till en ny dressyrtävling med löftet om att hon ska vrida sig av gråt på golvet när jag plockar ner henne från toppen av pallen nästa gång.

sebastian har ont. =(
och bara så att du vet, sebbe. du störde mig inte alls imorse, blev väldigt glad av att du ringde och pratade med mig även om jag stressade på dig och nästan praktiskt taget slängde luren i örat på dig. förlåt... hade jag vetat så hade jag stannat upp och tagit mig tid även om jag egentligen inte hade det.
jag hoppas att du har det underbart när du åker, att flygresa och själva resan går bra. hör gärna av dig när du får chansen, du vet att jag halvt bor framför datorn.
sebastian sebastian sebastian sebastian sebastian.
det gör ont när jag tänker på vad som hände igår :(

lätt C:1

6
7
5
7
5
7
6
7
8
7
8
7
7
8
7
6
7
8
-XXXX-
6/12
7/14
6/12
7/21

=182 (vinnaren F hade 184)

2a.

fuck.

nu har klockan slagit om till vintertid.

(08.45, fast egentligen är klock 09.45 på riktigt. min tid.)

vaknade av väckarklockan som jag ställt på ringning 9.15, jobbar upp ett triumferande leende på mina nyvaknade läppar. tvingar mig själv att stanna under det varma, sköna täcken fram till 9.18 då ytterligare en väckarklocka, mobillarmet, går igång.
jag flinar glatt för mig själv; pappa har försovit sig, precis som jag förutspådde! jag var smart nog att ställa klockorna igårkväll för jag räknade kallt med att jag var den ende som skulle vakna på morgonen. nu skulle jag få chansen att rub-a det i hans face.
inget ljud hörs utifrån hallen, jag är en kvart försenad i tidsschemat.
jag planerar ljudlöst min sena entré då jag lugnt knackar på dörren, harklar mig, och påminner om att han försovit sig medan jag är i tid.
jag reser på mig och mitt illvilliga leende, klättrar, vig som en puma med ryggskott, ur sängen och i tofflorna. går ut genom dörren och ut i hallen och sträcker girigt min högra hand mot mina föräldrars handtag samtidigt som min vänstra hand (så exalterad att den nästan skakar) knyts till en perfekt knackarknytnäve och... inser att kökslampan är tänd!
ingen lämnar den tänd över natten.
jag hejdar händerna i de invanda väckarrörelserna när ljuset leker i vänstra ögonvrån. jag vänder sakta upp huvudet mot ljuset för att sen inse att det intve var inbillning. det stämde. det är tänt i köket!
jag går neråt med dystra steg i trappan och småviskar "Hallå?". pappa kommer studsande (fick jag intrycket av när jag jämförde med mitt sätt att avverka trapporna) och hälsar godmorgon. i köket hänger klockan som alltid på väggen, och klockan visar 8.21.
8.21
jag trodde att jag skulle få chansen att väcka pappa med ett flin värt en oscar-vinnare för att kunna säga att jag inte försovit mig. ist visar det sig att man under natten skulle ställt om till vintertid (where's the fun in that?) och jag har totalt missat detta i uppståndelsen över all min créme-gråa väggfärg!
jag tappar hakan en aning, återvinner fattningen, kommer över förlusten i att inte få väcka någon på 5 sekunder blankt. säger "jaha...", vänder mig om och hasar mig upp till datorn istället.
jag ogillar överraskningar som förstör min morgonsyssla.

DAMN YOU WINTERTIME!

sov några få timmar inatt, men det var det värt! hade erika här igårkväll så det blev inte mkt sömn..
har farligt ont i ryggen. gjorde så ont när jag åkte till jobbet imorse att jag knappt kunde röra mig, slutade med att jag ofrivilligt fick tårar i ögonen för varje lyft jag gjorde.
jag ska åka in till axcessakuten snart. väldigt snart. jag ska bara åka och tävla dressyrtävlingen imorgon, så ingen elak läkare kan säga åt mig att det skulle kunna skada min hälsa ngt kopiöst.

jag är så lycklig över mina två nymålade mysigt créme-gråa (icke tidigare existerande färgdefinition) väggar att jag bara vill skutta runt och skratta hysteriskt. tyvärr hejdas detta av min fot och min rygg.
men vad göra? man är ju trots allt inte 13 längre.

min fot gör ont.
min fot gör ont och jag har tejpat alla lister utom en.
min fot gör ont och jag har tejpat alla lister utom en och jag har lärt mig att spackla.

jag tycker om att spackla.
jag tycker om att spackla och imorgon ska jag börja måla mitt rum.
jag tycker om att spackla och imorgon ska jag börja måla mitt rum och jag vill gå ut.

jag älskar att dansa.
jag älskar att dansa och jag kan inte gå.
jag älskar att dansa och jag kan inte gå för att min fot gör ont.

min fot gör ont.

footloose

jag har just, för första gången i mitt liv, sjungit för en telefonsvarare. inte vilket låt som helst, mina damer och herrar, utan (hör och häpna!) LEDTEMAT I FOOTLOOSE!

detta visste jag inte vad det var förrän kl 23.07 ikväll, dvs 53 minuter blankt före tävlingens slut.

mitt kännetecken är att vara i sista minuten, gott folk, om jag ens är så tidig.
jag vill ha de där biljetterna! mamma hade sagt åt mig att ringa för några veckor sen när annonsen kom i tidningen, och jag kom på den nu ikväll. jag ska ha de jävla biljetterna..! (och våga inte utmana mig om dem..)
jag lät garanterat som en kamel :D

if you want me to cry, get ice age rollin'

the other night I watched Ice Age all alone in my basement at home.
this turnes out to be a faboulus movie, and it makes me wish I was young enough not to be bullied because I'm sweden's greatest fan of this film.

I cried at the point where Diego seemed to die. I literally wept like a little baby when he told them that he had defended the mammut because "that's what you do in a herd". I fucking cried my brains out.
when they handed the little fat baby to his paps, I sobbed while I desperately tried to blow my nose and stop feeling sorry for all the creatures there.
I SCREAMED of joy when a limping Diego showed up when the other animals turned around to walk away from the humans!! I gave up a rawr of happiness when they walked away together, and I wept, wept, wept of joy.
I was on the verge of a breakdown when the little squirrel-like creature-thingy started to melt and tried to reach out for the coconut. his excitement didn't by far excreed mine, even though he looked like his eyeballs were going to pop out of his head and his arms almost broke from stretching that far!..

I think I might be in love.

tomtar, rudolf och elin's mamma

en spontan berättelse, författad på 3 minuter:

(22:02):
det var en gång en extremt lycklig liten grå tomte
som alltid började dagen med att röka sin blommiga pipa.
(22:03):
hans uppgift i livet var att varje år hålla reda på vart rudolf med röda mulen höll hus, eftersom denne hade växt upp till en ostyrig tonårsren som aldrig var på plats när Big Santa skulle dela ut klappar
(22:04):
den lilla, lyckliga, gråa tomten gav sig en dag ut på jakt efter rudolf, eftersom det började dra sig mot juletider. han letade överallt men såg honom inte, så till slut när han hörde rudolfs råmande (låter renar så?) läte från under en klippkant blev han bestört.
NQue säger (22:05):
jag tror de råmar, ja
(22:05):
han rusade fram och hittade rudolf hängandes från en liten tuva en bit ner på klippan!
(22:05):
och..

BETÄNKETID/KONSTPAUS

(22:05):
hoppade efter :S


och elin är i californien och bor inte framför datorn;


E (22:10):
mar du bra?
moi (22:13):
I'm hot like fire, how in the world could I ever be not okey?
E (22:13):
varfor ar inte min mamma online?
moi (22:15):
förlåt, hon ligger fortfarande kvar i sängen.. du vet, det är inte konstigt, vi var rätt aktiva.
moi (22:15):
ska jag hämta henne?
E (22:16):
...
E (22:16):
ja tack

min lilla pojke.

det är något mycket rogivande i att se en katt ligga och tvätta sig, ihopburrad i en varm, mysig hög.

varje andetag lyfter hela kroppen uppåt.

vinterpälsen har börjat dyka upp. när jag kör fingrarna igenom den tjocka pälsen på honom börjar han kurra och hela kroppen slappnar av.

jag stryker honom över den purrande magen och han vrider sig direkt på rygg så jag kommer åt ordentligt att klia honom under hakan och fram på bringar och över hela magen. när jag gör det, slänger han upp bakbenet ovanpå min arm och slingrar svansen om armen, som för att säga att jag inte så sluta med det.

han är så fin där han ligger.

enda nackdelen är att han ligger på min favorittröja ovanpå min datorstol, så jag är nu förpassad till golvet.

chattcitat

jag skrattar hysteriskt åt top 100 - 200 på sidan www.bash.org
jag kan för mitt liv inte förstå hur jag lyckas undgå dessa extremt komiska situationer. ibland saknar jag faktiskt chatten och allt vad det hör till. det där opersonligt farligt roliga i det hela, och det allra bästa: att vara op och få kicka ut folk till höger och vänster :D

You Can't Be Serious!

jag är helt vild & galen över mina nya idéer!

jag _ska_ åka till london, jag har bestämt det nu. det lär dröja ett tag innan det blir av, av den simpla anledningen att jag ska hinna bo med min syster först, och helst även jobba som reseledare i alperna.

jag vill luncha med snuten i Californien.
elin, ha tålamod.
risken är överhängande att jag kommer över, om jag bara får pengar till det.

jag kommer att göra spelningar i gbg!
det är bara en jävla fråga om tid. jag ska få det gjort, för jag vill det så innerligt att jag till och med kan tänka mig att blackmaila (vilket, med dagens teknik, är en rätt så simpel action) nattklubbsinnehavarna.
hang on to your shorts bara en stund till, det kommer det kommer.

no worries.
jag kommer att ta världen med storm.

och joel, du ska vänta dig inom en snar framtid en öl & muffins-kväll. jag kommer till sthlm!

tallyho!
over n out.

jag har kommit fram till vad jag behöver i mitt liv!

(heureka!)

my life is the true definition of the word Touché!

morgonen inleds med en härlig, nyskapande mardröm. jag minns inte mycket mer än faktum att jag låg i min säng när en 8a-årig dvärg kom in i mitt rum, ett extremt ljushårigt, på gränsen till vithårigt, flickebarn. hon rörde sig fram till min säng och tog tag i en av mina illgröna kuddar (som alltid invaderar min säng kvällstid. de är av ett mycket trevligt material) och drog ner den på golvet, satte sig på den med ryggen stödd mot min säng. hon tog tag i mitt randiga täcke och började dra åt sig det. hon drog och drog och drog tills hon hade virat så gott som hela täcket runt sig.
detta i sig låter mer som en sjuk dröm som skulle kunna uppstå i ångesten strax före födseln av ett barn, en sån dröm som skapar en oroskänsla av att man aldrig mer frå ha sina saker ifred.
det är två detaljer jag inte nämnt: när hon hade dragit ner hela täcket gjorde jag ett försök att nappa åt mig det igen, och det var då jag såg det. två lysande, röda ögon som vändes upp mot mig. ungjäveln var satan!
dessutom, under hela drömmen hörde jag ett s.k. klassiskt rysartema i musiken. de panikslagna stråkattackerna som ökar intesitivitet för varje handling som utförs. sån musik som säger till skådespelare i filmer att INTE öppna dörren.

jag insåg snabbt att det var en dröm och tvingade mig själv att vakna genom att halvt om halvt i sömnen sträcka ut armen och tända läslampan på min urna. pappa, påväg till jobbet, kom in och undrade vad jag sysslade med kl 6 på morgonen, då jag enligt statistik sover.
jag vinkade hej till honom och somnade om.
direkt gled jag in i drömmen igen och kände hur jag gick in i mitt rum med ett glas vatten i handen. framför sängen satt flickebarnet med sina röda ögon, inlindat i mitt täcke. hon tittade uttråkat på mig med de glödande, hotfulla ögonen halvt dolda under det spröda, ljusa flickhåret, och sa:
- what took you so long?


jag fick ett mail idag när jag gick upp. det är från en mycket irriterad vän/f.d. vän (svårt att definiera, han får välja bäst han vill) som vill klargöra för mig att jag har fel. jag anser att han själv har fel, och det har jag meddelat honom.
i vilket fall skrev han, efter en lång utläggning om mina och hans argument angående en meningsskiljaktighet, en slutkläm. och hats off för den, det ger jag credit för. min tidsuppfattning visade återigen på en enorm bristfällighet, då jag hade misstagit mig på inte mindre än 2 veckors tid! ack, så tiden flyger iväg.

(detta inlägget påbörjade jag 12.21 och avslutade inte förrän 15.14)

här är Hon, Hon som får mig att längta till helgerna

You're my world, my heart, my soul

if you ever leave, baby, you would take away everything good in my life

choklad.

när jag kom hem från affären hängde en påse på dörren. jag blev chockskadad och glad samtidigt. S, fabulous way to get my attention!
tack :) en kass söndag och en seg morgon försvann bara sådär när jag såg texten.

you light up my days!

(och ni som känner ngn som är hälften så uppmärksam och välmenande som S, ni kan skatta er så lyckliga att ni borde gråta)

läs inte det här om du bryr dig

ibland behöver man bara en famn att krypa upp i. någon som kan hålla om en och lyssna på allt man har att säga, det spelar inte så stor roll vad det är bara man får säga det. någon som lyssnar och bryr sig utan att fråga, utan att ifrågasätta och utan att ge en lösning på det. bara lyssna och trösta.
ge en trygghet genom att finnas där.
någon som tror på att det går att vara ledsen och upprörd utan att det finns något som, enligt dem, går att vara ledsen över.

det finns en tomhet som sätter sig, inte bara i själva magtrakten, utan i hela kroppen, som går ut i varenda fingerspets och upp i huvudet och i ryggen och ner förbi vaderna och ut i fötterna. en annan sorts tomhet än hungerkänsla. en tomhet som gör att man så gärna vill fylla upp med nånting, ingen aning om vad, men hur mkt man än äter, springer, pratar, gråter, så blir det bara värre.
till slut kommer smärtan inifrån och sprider sig från magen och upp i lungorna och hjärtat, och det känns som om man ska sprängas inifrån. smärtan blir outhärlig och det enda sättet man kan få bort den på är att skrika tills allt det onda är borta igen, då man återigen är lika tom som man var innan, för det var i alla fall bättre.

allt var så vackert. gatlyktorna, den kolsvarta, tysta skogen. dimman som smög sig på runtom mig. den halvt molniga himlen med några skymtande stjärnor.
det var längesen jag var så ledsen med en så vacker bakgrund. jag kunde inte stanna kvar där länge.

Har du haft en Bra dag?

jag har alltid haft två svar på det. "ja, det har varit en kul dag, tackar som frågar." och "nej, det har varit en sugigt kass dagjävel och jag önskar att jag inte vaknade imorse. men tackar som frågar."
det första svaret är det vanligaste, det jag alltid, reflexmässigt, ger till folk som jag känner halvbra/inte alls, eller föräldrar eller eventuellt kompisars föräldrar. det andra svaret är det jag använder när jag känner för att vara uppriktig (stämmer inte alltid, men jag syftar på i de situationer det faktiskt stämmer) och ironisk mot en nära vän. den klichéartade frasen som avslut gör att det får en småelak, personlig touch. det är det enda som är mitt eget.

idag hände det.
det var första gången i mitt liv (av vad jag minns) som jag inte visste vad jag skulle svara på den frågan.
det känns obehagligt.
det går inte att svara på om man haft en Bra dag, för det är oerhört relativ bedömning.

it only gets harder the more that you know

jag skrämmer mig själv. jag har tagit för vana att spara vissa utdrag ur konversationer som jag haft, ibland muntligt, ibland på msn. jag har haft mina stunder då jag vart esse på min topp, haft långa utlägg om viktigare saker och djupare tankar. jag har haft oviktiga stunder då jag tramsat bort allt var seriositet heter, och fått till det riktigt bra. men jag har också en och annan bit som jag sparat för att påminna mig om något viktigt..
jag och cash snackade för länge sen om perfektion och avsaknaden av den. han sa en viktig sak. "there is no perfection, you can never reach perfection, but there are things really close to perfection. do not waste what you already have to find something perfect, what you do is that you throw away happiness in your urge to find something that never would satisfy you anyway."

jag är glad att jag läste det här igen.
shot me down as I flew by, crash and burn. I think sometimes you forget where the heart is
yellowcard. empty apartment.
is it all what you want it to be, does it hurt when you think about me?

ikväll.

jag misstänker att jag har en personlighetsklyvning.

aftonbladet.se

ÄNTLIGEN!

se hit allihopa, viagra till halva priset!!

ja, för det är tur att jag alltid kan lita på att aftonbladet har den informationen för mig!
fuck them, jag måste köpa PLUS för att kunna kolla.. jaja... mummel.

mcdonalds

jag har jobb!

legat sjuk i en vecka nu, och tappade rösten i fredags. söndag kväll ringde björn på mcdonalds nära mig och undrade om jag hade tid att komma ner dan därpå för intervju, och givetfallet sa jag ja.
jag slängde inga hamburgare på fönstren och jag spottade honom inte i ansiktet. jag fick 3 minuters intervju då vi hann täcka alla nödvändiga och även onödiga (björn ska på semester, guess how I know) ämnen vi kunde komma på. jag startar i mitten av oktober!

replay-stövlar! alldeles för dyra, 1450 :-
ska ner och kolla om jag hittar billigare varianter av stövlar som går att ha i vinter. jag ska unna mig en lång, härlig höstpromenad. äntligen.

kl 08:54 imorse ringde johanna från mcdonalds på backaplan, där jag var på intervju förra veckan. hon hade intervjuat 7 st för en heltidstjänst. hon väckte mig.
jag var den första hon ringde till. jag tackade nej till jobbet.