torsdag 12 augusti 2010

ett av de få nödvändiga samtalen.

ett intressant telefonsamtal om ett väldigt viktigt ämne med en helt okänd människa.

*tuuuuuut... tuuuuuut... tuuuu..!*
- Hallå, du har kommit till mitt jobb, jag heter ett namn.
- Ja hejsan, jag heter också ett namn och jag ringer för att jag har några frågor om en tjänst jag fick utförd av er för 8 månader sen.
- Absolut. ask away!
- jo, det är såhär. bla bla bla bla blaaaahaaa. bakgrundsinformation, känslor, tankar, värderingar, schemautvärdering, bla bla bla.
- förstående min, förstående svar. nick, påmanande.
- uppdatering av dagssituation, oro, nervositet, förvåning.
- bla bla bla, tjoho, bla bla, förklaring förklaring förklaring. helt säker på min sak, inget kan ha gått fel.
- detalj. ingående detalj. kärnkraftsvapen.
- .... total tystnad.
- Hallå? Är du kvar?
- ...mummel, tveksamt jakande. mycket indefinitivt svar om senaste informationen.
lögn lögn lögn lögn lögn lögn lögn lögn lögn lögn lögn lögn lögn lögn.
påhittad tröst om att allt är som det ska, men OM det under någon konstigt jävla omständighet INTE skulle vara som det borde är det bara att komma till mitt jobb. (mellan raderna: you're fucked. lika bra att boka tid direkt.) tröst, lögn, harkel.
- Jaha, det var nog allt jag behövde veta då. Är jag vanlig?
- Jag tror att du är vanlig. Om du inte är det, är du speciell. Då är du en på 1000!
- glädjer sig lite åt att eventuellt vara en som sticker ut i mängden. minns igen varför, ångrar glädjen. Jag hör av mig om det blir några vidare problem.
- Bra, du ska se att allt går bra. Du är normal (inombords: stackars flicka). Ha en bra dag, vi hörs ju snart då igen.
- Men.. Jag skulle ju bara höra av mig om ngt gick fel?
- ..Hoppsan..
*klick*
- FAN. Hon försa sig.

ibland undrar folk varför jag inte gillar att ringa till främlingar. det är för att även via telefon kan de låta jävligt dumma & försäga sig.

Inga kommentarer: